Löpande underhåll

Grushyvling/Sladdning
En återkommande och viktig insats för att åstadkomma en bra grusväg är hyvling alternativt sladdning. Vår samfällighet har tillgång till väghyvel och äger en vägsladd. Behovet av hyvling/sladdning är väldigt beroende av väder. Mycket och ihållande regn mjukar upp vägbanan vilket leder till ökad påverkan från trafiken och därmed ökat behov av åtgärd. Men det är även så att hyvling och sladdning blir bättre om vägbanan är något fuktig. Så här skriver REV om grushyvling/sladdning:

"Börja med en hyvling av körbanan tidigt på våren då vägen fortfarande är fuktig. Här är det viktigt att vägen djuphyvlas ner till botten på eventuella gropar och att därefter forma till vägen så att ett godtagbart tvärfall fås. Sträva efter ett tvärfall på  minst 3 procent. Detta är av yttersta vikt så att vatten inte står kvar på körbanan. Vid behov kompletteringgrusas vägen vid detta tillfälle, så att slitlagret blir cirka 5 centimeter tjockt. Slitlagrets viktigaste uppgifter är att avleda vatten från  körbanan ut till dikena samt att skapa en god komfort för alla trafikanter. Dessutom bryts gruslagret ned kontinuerligt genom att bilhjulen krossar de övre kornen. På så sätt uppstår brist på stenmaterial och överskott på sand."  / REV - Bulletinen, Sommarbilagan Nr. 2 - 2021, s. 2 

"För att kunna erhålla en jämn och god yta på vägen måste vi använda oss av slitlagergrus i en fraktion av 0-16 mm. Gruset skall vara väl graderat och sammansatt efter en så kallad idealgruskurva. Sträva efter att ni har ca 5 cm slitlagergrus att tillforma vägen med. Tillforma vägen med en väghyvel. Viktigt att hyveln sätter ner bladet i underkant på potthålet med rätt inställd tvärlutning så att inte hålet kommer tillbaka. Hyvla djupt, rätt tvärfall (3-6%). Visst kan man i undantagsfall använda sig av en vägsladd dragen av en traktor med denna åtgärd blir som regel inte lika bra som åtgärden med en väghyvel beroende på att sladden in har samma möjlighet att komma ner i underkant gropar utan åtgärden blir med av kosmetiskt karaktär." / REV - Bulletinen, Nr. 2 - 2013, s. 10 

Flickning – laga potthål
Av och till gör vi kompletterande punktinsatser genom att fylla igen potthål. 

"Flickning innebär att potthål på en grusväg lagas för hand. Hålen fylls igen med hjälp av en skyffel och ett lämpligt material som blandas med dammbindningsmedel. Metoden används när en grusväg har enstaka hål och det är långt kvar till nästa åtgärd med väghyveln." / REV - Bulletinen, Sommarbilagan Nr. 2 - 2021, s. 3 

Röjning och slåtter
För trafiksäkerhetens skull och för att inte hindra vattenavrinning och upptorkning behöver vi hålla efter växtligheten i anslutning till våra vägar. Det sker genom att använda slåtterbalk, slaghack eller kedjeröjare.

"Vegetation behöver regelbundet tas bort i sid- och höjdled för att förbättra sikt, framkomlighet och för att hindra vattenavrinning och upptorkning Röjning av lövträdsrik vegetation sker helst på försommaren, eftersom detta förhindrar uppkomsten  av stubbskott. Röj inom det så kallade vägområdet till mist 4,6 meter ovanför körbanan och till en bredd av 2 meter utanför körbanekanten." / REV - Bulletinen, Sommarbilagan Nr. 2 - 2021, s. 3 

Dikning och kantskärning
En av de allra viktigaste åtgärderna för att få en fungerande väg är att den är torr. Vatten kan försämra bärigheten, orsaka halka, tjälskador och mycket mer. Det gäller att få bort vattnet från vägytan utan att det tränger ner i vägkroppen.

"Väl fungerande diken är en förutsättning för att vägen ska fungera på ett tillfredställande sätt. Med tiden slammar diken igen genom att grus, sand och jord spolas loss från vägkanten. Dikesrensning innebär att både kantskärning och rensning sker regelbundet. Sträva efter ett dikesdjup på minst 50 centimeter." / REV - Bulletinen, Sommarbilagan Nr. 2 - 2021, s. 3 

Se även: REV - Bulletinen, Nr. 2 - 2018, s. 6-8 

Dammbindning
Under vissa torrperioder dammar grusvägar vilket kan vara en olägenhet, men det innebär även ökat slitage. Vi dammbinder genom att beställa saltning av vägen.

"Dammande vägar skapar alltid problem, både ekonomiska och miljömässiga. Vägen dammar för att de allra finaste partiklarna i slitlagret förlorar sin sammanhållande förmåga att binda ihop. De allra flesta grusvägar bör dammbindas. Kanske inte den väg som har få fordon per dygn, men i vart fall är dammbindning till nytta när dammet börjar bli en olägenhet. Det är viktigt att samordna hyvlingsåtgärder med dammbindning. Efter avslutad hyvling/grusning/dammbindning finns det skäl att försöka packa den tillformade vägytan. I och med att materialets täthet ökar blir ytan motståndskraftig mot slitage. I brist på vält kan man försöka utnyttja hyvel och lastbil som växelvis får köra över hela ytan." / REV - Bulletinen, Sommarbilagan Nr. 2 - 2021, s. 2-3 

Se även: REV - Bulletinen, Nr. 2 - 2017, s. 24

Grusning
Någon gång per år kompletterar vi vägens slitagelager genom att beställa nytt väggrus.

"Vid behov kompletteringsgrusas vägen vid detta tillfälle, så att slitlagret blir cirka 5 centimeter tjockt. Slitlagrets viktigaste uppgifter är att avleda vatten från  körbanan ut till dikena samt att skapa en god komfort för alla trafikanter. Dessutom bryts gruslagret ned kontinuerligt genom att bilhjulen krossar de övre kornen. På så sätt uppstår brist på stenmaterial och överskott på sand." / REV - Bulletinen, Sommarbilagan Nr. 2 - 2021, s. 2 

Plogning/Halkbekämpning
Snö på vägen behöver omhändertas och halt väglag behöver åtgärdas. Det sker genom att samfälligheten har överenskommelser med lokala entreprenörer som sköter plogning och sandning vid behov.

Läs mer om vinter på vägar: REV - Bulletinen, Nr. 4 - 2016, s. 6

Snökäppar
En återkommande aktivitet är att sätta ut och ta in snökäppar.

"Något som är viktigt är utmärkning av vägkanter. Framförallt på vägar som i öppen terräng där drivbildning lätt sker. Lämpligast är att använda snöstörar eller ruskor som utplaceras med lagom avstånd regelbundet längs vägen. Utmärkningen fungerar som en vägledning för plogaren, som med hjälp av dessa kan anpassa plogningen  på ett optimalt sätt av körbanan. Risken för överplogning, som kan skada exempelvis staket och viss växtlighet, minskas också avsevärt om ni märker ut vägkanterna." / REV - Bulletinen, Nr. 4 - 2016, s. 6